Förra kapitlet -

Efter frukosten så bestämde jag mig för att packa inför Irland resan. Så jag hämtade min resväska och la den på sängen. Sen gick jag in i min walk in closet, och började välja kläder jag ville ha med mig. När jag stod vid sängen och vek kläderna, så märkte jag att Emily kom in. Och hon hade ert stort leende på läpparna.
-Vad har hänt? Frågade jag, och hon log ännu större. Hade det hänt något i vardagsrummet medans jag varit här inne....

*Sophies perspektiv*

-Mamma lät mig åka till New York med er! Sa hon och mina ögon blev större
-Serriöst?! Nästan skrek jag, och vi båda gjorde några glädjeskutt.
Men vi slutade genast när vi märkte att killarna stod i dörren, och kollade undrande på oss.

*Liams perspektiv*

Vi alla gick fort in till Sophies rum. Men märkte att det mer var glädje skrik vi hört.
-Vad har hänt? Frågade jag och fick syn på resväskan som låg på sängen. Först blev jag lite orolig, men kom på att Sophie skulle hänga med Niall till Irland.
-Emily ska hänga med till New York! Sa hon glatt, och Emily skrattade lite åt det.
Vi alla blev glada över att hon kunde följa med, men jag tror nog jag blev gladast.
-Ni är så knäppa.. Sa Harry, efter deras lilla dans tjejerna gjort. Sen gick vi tillbaka till vardagsrummet, medan
Niall och Sarah stannade kvar.
Emily satte sig bredvid mig i soffan, och jag blev glad, men ändå nervös.

*Sophies perspektiv*

Jag gick in i min walk in closet och fortsatte leta kläder som jag kunde ta med mig, och såg att Niall kollade runt lite bland kläderna.
-Har du kul eller? Frågade jag lite ironiskt, och skrattade. Han svarade inte, utan kollade bara på mig och log stort.
-Så, vad ska du ha på dig ikväll? Frågade han, och Kramade om mig bakifrån.
-Ingen aning faktist... Sa jag och kollade bort till stället jag hade mina klänningar.
-Kanske den här...? Frågade jag och tog upp en svart ganska lång klänning, och höll den framför mig i spegeln.
-eller den här.... Sa jag och höll fram en kortare, spets klänning. Jag bestämde mig för den kortare klänningen, och vi gick ut till vardagsrummet där dem andra satt.
-Vad har vi missat? Frågade Niall dem, eftersom dem alla log stort mot oss när vi kom.
-Inget... Sa Zayn, och dem log hemlighetsfullt.
-Vi måste iallafall åka hem och fixa oss! Sa Liam och ställde sig upp.
Efter att killarna gått, så vände jag mig snabbt mot Emily
-Vad pratade ni om igentligen?
-inget... Sa hon snabbt, och jag gav upp. Jag tog med mig klänningen och lite smink med hem till Emily, där vi skulle fixa oss. Två timmar senare var vi klara, och jag kollade på Emilys klänning, som var flera centimeter kortare än min. Jag som tyckte att min var kort.
Killarna ringde på dörren, och Emily var snabb med att öppna.

*Emilys perspektiv*

Jag öppnade och möttes av några chockade blickar från dem.
Niall flög på Sophie på direkten. Dem var sjukt gulliga tillsammans.

Vi satte oss i bilen och en kvart senare var vi framme vid festen.
Eftersom Justin typ var den ända vi kände där, så var det mest han vi umgicks med.
Vi alla gick och satte oss i några soffor, en bit ifrån där musiken spelades som högst. Niall och Sophie gick iväg för att dansa, och vi andra satt kvar.
Först trodde jag att det skulle bli en ganska pinsam tystnad mellan oss, men pratet rullade på riktigt bra.
Tills Justin kom med en riktigt dum och onödig fråga. Fast ioförsig var han lite full.
-Tror ni att det är serriöst mellan Soph och Niall? Frågade han, och jag suckade högt. Jag visste precis hur han fortfarande kände för Sophie, och att han verkligen ville ha henne tillbaka.
-Ja, det är det! Sa Liam, och lät faktist lite sur.
-Justin, låt henne vara! Sa jag surt
-Inse bara att hon och Niall är tillsammans... Sa Louis. Och jag såg Niall och Sophie vara påväg tillbaka till oss.
-Vi får väll se...mumlade han tyst och ställde sig om.
-Sophie, får jag prata lite med dig? Frågade han, och Sophie nickade på huvudet. Det sista jag ville var att dem skulle vara ensamma.
När dem skulle gå iväg, så tog han armen runt henne, som sedan gled ner en bit till rumpan. Som Sophie fort tog bort.
Niall verkade iallafall inte lika glad.

*Nialls perspektiv*

Jag såg hur Justins hans långsamt sjönk, och jag ställde mig hastigt upp från soffan och ilskan kokade inom mig.
Jag tänkte precis gå dit och slå till honom eller nåt. Men Louis och Liam var snabba, och stoppade mig.
-Han är inte värd det... Sa Liam och jag märkte att ingen av dem var speciellt glada. Vad hade igentligen hänt medan jag och Sophie var och dansade?
10 minuter senare kom dem tillbaka och Sophie hade ett stort leende på läpparna. Hon var tydligen den ända som inte visste vad som pågick.

Vet att det gått riktigt lång tid sen förra gången jag skrev.

Men jag har haft fullt upp med att skriva på min andra, och så har jag inte haft några bra idéer om vad som ska hända...

Men här har ni iallafall ett ganska långt kapitel... Okej, ganska kort... Men jag ska försöka göra dem längre! :)