Förra kapitlet -

-Vart är mamma? Frågade Sophie honom, och han la ifrån sig mobilen. -Jobbet antagligen. Sa han lite drygt. Vi började äta frukosten, och det blev lite tyst mellan oss tre innan Simon avbröt den. -jag blev faktiskt riktigt chockad imorse när jag gick in på toan idag! Sa han och Sophie log ironiskt. -Kul.... Sa hon med en suck. Och hans blick blev allvarligare. -Nej, inte när jag hittade ett graviditetstest i soptunnan! Sa han, och jag satte vattnet i halsen.

 *NIalls perspektiv*

-kul.... Sa Sophie och kastade en gurkbit på Simon, och han gick skrattandes ifrån bordet.

-Är du....? Frågade jag oroligt, och hon skakade snabbt på huvudet.

-Såklart inte! Sa hon, och jag blev lugn igen. Jag log mot henne ännu en gång och pussade henne på kinden. Efter frukosten hämtade Paul och killarna mig, för att vi skulle iväg till en photo shoot. Den var på samma ställe som där jag träffade Sophie en av dom första gångerna. Jag log av tanken, och såg i ögonvrån att Harry kollade lite frågande på mig.

-Niall! Ropade plötsligt någon, och jag vaknade upp från mina tankar

-Din tur! Sa Zayn och pekade mot Liam som tog några av sina sista kort. Liam skrattade lite åt mig när jag gick förbi och ställde mig framför kameran. Någon timme senare var vi hemma igen och vi alla satte oss framför Tvn. Eftersom det inte var något att se på, så gick jag istället in på twitter, och kollade om något hänt medans vi varit ute. En massa fans hade skrivit, och jag scrollade snabbt igen dom, och kollade vad några jag kände skrivit. Greg hade skrivit något kul, och jag tryckte snabbt på retweeta knappen, innan jag fortsatte att scrolla. Men stannade hastigt upp, när jag såg vad Sophie hade skrivit.

-Sophie är på sjukhuset! Brast jag chockat ut. Och dom alla släppte snabbt blicken från Tvn. Och speciellt Liam såg orolig ut.

-vad har hänt? Frågade Zayn, och jag ryckte på axlarna.

-Jag ska ringa Sophie! Sa jag, och sekunden senare hade jag mobilen vid örat.

-Hej Niall! Svarade en skrattandes Sophie, och jag rynkade pannan.

-vad har hänt egentligen? Frågade jag, och lät hur irriterad jag lät.

-inget farligt! Vi alla tre är okej! Sa hon, och ett litet leende kom på mina läppar.

-okej, men kan du komma hit sen då? Frågade jag, och hon tog några sekunder på sig att att svara, och jag kunde höra hur hon pratade med någon annan.

-visst, vi kommer snart... Sa hon och ropade något namn i bakgrunden.

-Vem är Quinn? Frågade jag, och jag hörde några skratt i bakgrunden.

-En vän bara! Sa hon och sa hejdå strax efteråt. Jag hann precis säga hejdå till henne innan hon la på. Sen gick jag tillbaka till vardagsrummet där killarna satt och små pratade, och när dom såg mig så kollade dom alla på mig.

-Så vad hade hänt? Frågade Louis och jag log lite smått.

-Jag vet inte riktigt, men dom verkade oskadda. Sa jag, och dom alla blev lugnare.

-Dom tre kommer senare, iallfall. Sa jag glatt, och Harry höjde ena ögonbrynet.

-Vem är den tredje? Frågade Harry, och jag skrattade lite lätt åt honom.

-någon kompis till Sophie, Quinn tror jag...? Sa jag lite osäkert, och Harry nickade på huvudet.

*Sophies perspektiv*

-Vart ska vi egentligen?

Frågade Quinn otåligt, och jag skrattade lite åt henne. Inte förrän vi var framme så berättade vi något.

-vi är hos Niall och killarna! Sa jag glatt och hoppade ut från bilen.

-Hos one direction? Frågade hon lite chockat, och jag nickade glatt innan jag stängde bildörren efter mig. Quinn var nog den av oss tre som hade haft bäst koll på one direction. Eftersom Quinn och Enily skulle prata med Dana om något, så började jag få mot huset. Jag skulle precis öppna dörren, när Niall slet upp dom och kramade om mig hårt.

-Vad har hänt? Frågade Liam bakom oss.

-Emily... Började jag, men hann inte lägre förrän Liam var ute ur huset. Jag och Niall kollade på varandra, och brast ut i skratt.

-Han tycker verkligen om henne eller hur? Sa Niall och jag log glatt mot honom. Vi fortsatte in till vardagsrummet där dom andra satt, och Louis var snabb med att fråga vad vi egentligen gjort på sjukhuset.

-Emily skulle ta något blodprov, på grund av något? Sa jag och ryckte lätt på axlarna. Någon minut senare kom Liam och tjejerna in också.

-killar, det här är... Började jag, innan jag blev avbruten.

-Quinn? Frågade Harry glatt, och vi alla kollade frågande på honom och Quinn.

-Känner ni varandra? Frågade Zayn, och Harry log större än någonsin.

-Nej, vi har bara träffats någon gång tidigare... Svarade Quinn, och satte sig ner bredvid Louis.

*Harrys perspektiv*

(tillbaka blick från festen)

-Kom igen Harry, du kan inte sura för evigt! Sa Louis och dunkade till mig i ryggen. Jag suckade lite snabbt, och Louis drog med mig till en grupp tjejer. Louis började prata med några av dom, medan jag stod bredvid, och försökte le lite smått. Jag hade redan blivit dissar av tre tjejer, och både mitt självförtroende och humör hade sjunkit. Så jag gick istället till baren, och tog något att dricka. Någon tjej satte sig bredvid mig och jag tänkte efter, om jag kanske skulle prova en sista gång. Jag bestämde mig för att göra det, eftersom tjejen bredvid mig var riktigt snygg. Jag tog ett djupt andetag och klistrade påvert charmigt leende.

-Harry. Presenterade jag mig, och hon log lite lätt, innan hon vände sig mot mig.

-Quinn! Sa hon, och jag skrattade till lite lätt. 

-vänta du är han från One Direction? Sa hon och jag nickade en aning stolt. Och hon började skratta lite lätt. -Har mina vänner typ betalat dig för att prata med mig eller? Frågade hon lite besviket, och nu var det min tur att skratta.

-absolut inte! Sa jag och hon log lättat. Vi satt kvar där en stund och pratade.

-Ska vi dansa? Frågade jag och ställde mig upp.

-Visst! Sa hon glatt och vi gick till dansgolvet. Vi hade precis börjat dansa, när en av hennes vänner kom fram och avbröt oss.

-Quinn kom fort! Sa hon och vinkade till sig henne.

-jag är upptagen! Svarade hon, och jag skrattade till lite lätt.

-men jag har hittat Sophie, och Justin behövde våran hjälp... Började Quinns vän stressigt. Och Quinn kollade lite snabbt på mig, innan hennes vän drog iväg henne.

-Hon ringer sig senare! Sa hennes vän högt, och jag log lätt. -nej, jag har inte ännu hans nummer! Hörde jag Quinn säga. Och mitt humör sjönk ännu en gång. Så jag gick tillbaka till dom andra och satte mig bredvid Zayn i soffan.

*Liams perspektiv* Eftersom jag och Emily fått i uppdrag att fixa lunchen, så hade vi bestämt oss för att få iväg och köpa pizza till alla. På vägen dit var det nästan helt tyst mellan oss, och vi sa bara något ibland. Vi hade smsat med varandra hela helgen, men det var ändå ganska stelt mellan oss. På vägen hem med 4 pizzor var i famnen, så var det mycket bättre mellan oss.

-Tycker du att det ska bli kul att åka till New York? Frågade jag, och hon kollade på mig med ett leende, och nickade lätt.

-Fast jag firade nyår där förra året också. La hon sedan till och jag tänkte precis fråga med vem, när Niall öppnade dörren, innan vi hunnit upp på våran uppfart.

-Hungrig! Var det enda han sa innan han sprungit tillbaka in i huset med sin pizza. Emily skrattade lite åt honom. Och jag log av att höra hennes underbara skratt. Vi gick in och la resten av pizzorna på matbordet. Och dom andra var snabba med att hämta sina.

*Sophies perspektiv*

När vi alla hade ätit klart satt och kollade på någon actionspel som gick på Tvn. Jag bestämde mig för att skicka iväg ett sms till Emily, för att fråga om hon pratat om något speciellt med Liam än. Efter att jag skickat smset, så kollade jag lite diskret åt hennes håll, och hon var snabbt uppe med mobilen. "nej, inte än..." hade hon svarat, och jag skickade tillbaka en lite ledsen smiley. Jag stoppade ner mobilen i byxfickan, medan jag gick till köket för att dricka lite vatten. Jag hade precis satt glaset mot läppen, när jag kände två armar runt mig, och fick en kyss på halsen. Jag vände mig snabbt om och log stort mot Niall.

-Vem är det du smsar med? Frågade han och tog en tugga på en av pizza bitarna som fortfarande fanns kvar. -Svartsjuk? Frågade Jag och höjde ena ögonbrynet.

-Borde jag vara det? Frågade han och höjde ena ögonbrynet, med ett litet leende.

-Nej, jag smsar bara lite med Emily... Sa jag, och han nickade lätt på huvudet.

-Varför? hon satt ju bara någon meter ifrån dig? Sa han undrande

-Jag frågade bara hur det var mellan henne och Liam... Sa jag, och han fick ett stort leende på läpparna. Vi gick tillbaka till dom andra, och jag hann precis sätta mig innan Quinn och Emily ställde sig upp.

-Vi måste hem... Sa Emily med en liten suck, och jag kollade upp mot klockan, och det var mycket senare än jag trodde.

-Jag följer med er! Sa jag och ställde mig upp, men drogs genast ner igen av Niall.

-Jag kommer sakna dig! Sa han tyst och kysste mig.

-Jag kommer sakna dig också, men vi kan väll träffas i övermorgon? Frågade jag och ställde mig upp igen. Dom andra var ute i hallen just nu, så det var bara vi två kvar i vardagsrummet. Om tre dagar skulle vi till New York för att fira nyår. Och imorgon skulle jag träffa Jacob för sista gången, innan han flyttade till New York. Så om vi inte skulle träffas under Nyår, så skulle vi nog inte träffas på länge.

-varför inte imorgon? Frågade han

-jag ska träffa Jacob! Sa jag lite försiktigt. Niall blev som vanligt lite sur över mina killkompisar.

-Mhm... Mumlade han, och jag kunde knappast hålla mig för skratt.

-Du är så söt när du är svartsjuk... Sa jag och vi började gå till hallen. Jag kysste honom, och kände hur han log mot mina läppar. Jag satte på mig skorna, och började tänka på min senaste fika med Jacob. Vilket också fick mig att börja tänka på det som hänt strax före det. Kyssen mellan mig och Justin....

Äntligen så är ett nytt kapitel ute... :) Tyvärr så har jag tappat dom flesta läsarna, men nu när uppdateringen är på gång igen så hoppas jag att flera kommer och kikar in! Sprid gärna min blogg också :) 

Kommentera gärna också vad ni tyckte om kapitlet xD

Förra kapitlet -

Efter en ovanligt tyst lunch, så gick vi upp till Nialls rum, och jag kollade glatt runt i hans rum.
-Gud vad gullig du var när du var liten! Sa jag och höll upp ett kort på honom.
-mm, visst... Sa han lite små surt, och satte sig ner på sin säng.
-Har det hänt något? Frågade jag lite oroligt. Tänk om han ångrat att han tagit med sig hit...?

*Nialls perspektiv*

Sophie blivit våldtagen....
Tankarna flög omkring i huvudet, och det tog några sekunder att fatta att Sophie sprungit iväg.
Jag satte på mig mina skor, samt en jacka. Och började gå mot parken vid London Eye.
När jag såg henne sitta där, på bänken, så blev jag lättad. Men var fortfarande riktigt orolig och förvirrad. Jag kunde bara inte fatta att någon gjort så mot, och isånnafall när?
Jag började långsamt gå mot henne.
Hon vände sig om, och kollade på mig med ledsna ögon, vilket gjorde ont i mig, så jag började gå snabbare mot henne.

*Liams perspektiv*

Varför sa jag det? Varför trodde Niall så om mig? varför hade jag svikit Sophie? Och nu skulle hon säkert aldrig förlåta mig...
Jag avbröts i mina tankar av att dörren öppnades, och Nialls röst hördes.
Dem båda gick försiktigt in i vardagsrummet, och Sophie log stort.
Jag gick snabbt till henne, och kramade om henne, och bad om ursäkt för det jag råkat sagt.
-Det är okej, jag lovar! Sa hon och log lite smått. Jag såg på dem andra i soffan som fortfarande satt lite chockade, och kollade på den ovanligt glada Sophie, efter vad som hänt henne. Killarna visste fortfarande inte riktigt vad som hänt henne, dem visste nog bara det lilla dem hört, men det fanns ingen direkt anledning för dem att veta något mer, om inte Sophie ville berätta.
Jag kunde inte låta bli att le stort mot Niall, som hade armarna runt Sophie.
Det var ett sånt förhållande som jag just nu längtade efter.

*Sophies perspektiv*

-dagen efter-

Igår så hade Emily gått hem ganska tidigt, och jag hade åkt hem en snabbis för att hämta min resväska inför idag.
Vid halv 7 ringde väckarklockan, och jag vaknade snabbt upp. Ovanligt pigg var jag också, till skillnad från Niall, som kämpade med att stänga av alarmet.
-Godmorgon. Viskade jag i hans öra, och han ryckte till.
Vi började smyga lite tyst ut till köket, för att äta frukost.
-----
På flygplatsen så satt vi på en bänk, i väntan på att vi skulle få gå på planet. Vi var båda tysta, och ingen av oss sa något till den andra. Jag tror vi båda var ganska nervösa inför idag. Fast just nu var an nog mest nervös inför att bli påhoppad av en massa fans.
Plötsligt så hördes en röst i högtalarna, och sa att alla passagerare skulle till gaten. Niall flög upp från bänken, och gick med snabba steg mot gaten, medan jag halkade efter en bit.
-Niall! Ropade jag efter honom ganska tyst. Han stannade upp, och kg sprang ikapp honom.
-Förlåt! Sa han, och kysste mig på kinden.

*Nialls perspektiv*

Vi ställde oss i kön, och jag kollade på killarna framför. Som var i våran ålder.
Dem kollade bak några gånger på henne, och jag kunde höra dem viska om henne. Om hur snygg hon var och så...
Sophie verkade inte höra något, eftersom hon smsade med några vänner, så jag knuffade till henne lite lätt i sidan. Så hon kunde höra vad killarna pratade om.
Sen vände sig killarna om, och började fråga henne en massa. Hon verkade tycka om att prata med killarna. Men jag blev mest irriterad på dem, men försökte le vänligt när dem kollade åt mitt håll.
Sen när det äntligen var deras tur att gå på planet.
-Äntligen... Mumlade jag, och Sophie började småskratta åt min kommentar.
-Dem var ju hur trevliga som helst! Sa hon glatt, när vi gick i gången på flygplanet.
-Någon är kanske lite avundsjuk? Frågade hon och höjde ena ögonbrynet.
Jag skakade snabbt på huvudet, och satte mig ner bredvid henne på våra platser.
Som tur var, så satt ingen bredvid oss, så vi kunde prata ostört med varandra.
----
När vi landat i Irland, så gick vi snabbt till bagagebandet, där flera andra också stod och väntade på deras bagage.
-Jag älskar dig, Sophie! Viskade jag i hennes öra, och jag kunde känna hur hon log.
-Jag älskar dig också, Niall! Sa hon, och jag kysste henne. Jag höll om Sophie, medans vi väntade på våra väskor. Och jag såg hur flera stod och kollade på oss. Fast jag vet inte om Det varför att vi var kände, eller för att vi stod som vi stod.
Men jag orkade inte bry mig.
Nära våra väskor äntligen kom, så var det bara några få personer kvar.
Sedan gick vi ut, och fixade en taxi, och åkte sedan hem till mig.
Leendet på mina läppar var som fastklistrat. Och jag kände hur det nästan började göra ont i käkarna.
När vi åkte vid gatan där jag bodde, så kände jag hur Sophie stelnade till.
-Tänk om dem inte gillar mig?! Frågade hon förskräckt, och jag skrattade lite åt henne.
-Såklart dem kommer, var bara dig själv! Sa jag, och kysste henne.
Niall öppnade dörren, och vi möttes av hans mamma.
-Hej Sophie. Niall har berättat så mycket om dig! Sa hon glatt och kramade om mig. Och Niall kliade sig lite generat i nacken.
Sen såg gick hennes mamma in till köket för att fixa lunch till oss. Vi gick in till vardagsrummet, och Niall presenterade sin pappa och brorsa Greg.
Greg rufsade till Niall i håret när an fick förbi, och mumlade något till honom.
Efter en ovanligt tyst lunch, så gick vi upp till Nialls rum, och jag kollade glatt runt i hans rum.
-Gud vad gullig du var när du var liten! Sa jag och höll upp ett kort på honom.
-mm, visst... Sa han lite små surt, och satte sig ner på sin säng.
-Har det hänt något? Frågade jag lite oroligt. Tänk om han ångrat att han tagit med sig hit...?

*Nialls perspektiv*

-Kan vi inte gå och dansa? Frågade Harry plötsligt, och vi gick till dansgolvet.
Efter någon halvtimme så kom Zayn fram och sa till oss att vi skulle dra vidare till ett annat ställe. Igentligen kanske det inte var så bra att vi drog, men det här stället fick inte direkt någon av oss att bli på bättre humör.

*Liams perspektiv*

Precis när vi kom, så sattes titanium-David Guetta. Killarna och Emily gick till dans golvet, medans jag, Niall och Sophie satte oss ner på varsin stol vid ett litet bord.
Niall gick iväg för att hämta dricka till alla, men både jag och Sophie avstod från alkoholen. Några av oss behövde iallafall avstå från allt drickande, om vi ville komma hem sen.
När dem andra försvann ut på dansgolvet igen, så följde Niall med, så nu var det bara jag och Sophie som satt här.
-Så varför vill inte du dricka? Frågade jag henne efter en stunds tystnad. Hon visste redan varför jag inte drack.
-Inte sugen... Sa hon, och kollade sig nervöst omkring. Och jag såg på henne att det inte var anledningen till varför hon knappast vågade kolla på drickan.
-Jag ser att döljer något! Sa jag, och hon kollade försiktigt på mig.
-Kom, vi går ut ett tag! Sa jag, och hon nickade lite smått. Niall gav mig en frågande blick, men jag skakade på huvudet. Så att han inte direkt behövde oroa sig.
Precis när vi kommit ut, så kände jag hur kallt det var. Så jag tog av min kavaj, och la den över Sophies axlar. Vi gick och satte oss ner på en parkbänk.
-jag fattar att du döljer något... Sa jag lugnt och hon kollade ner i marken.
-Bara en händelse för något år sen... Sa hon, och jag förstod att det var ett känsligt ämne för henne. Men jag ville ändå inte att hon skulle må dåligt, och hålla det inom sig.
Och när hon sa att hon skulle berätta, så kollade hon sig lite omkring för att se så ingen lyssnade.

*Sophies perspektiv*

Det sista jag ville, var nog att berätta just den här händelsen för någon. Men jag bestämde mig ändå för att berätta vad som hade hänt. Eftersom jag verkligen litade på Liam, och jag förstod att han inte skulle berätta det för någon, om jag inte ville. Dem ändå som visste var Emily och Quinn, eftersom dem varit med.
Jag försökte undvika ögonkontakt med Liam medans jag berättade.
-"det var dagen jag fyllt 18, så jag, Emily och Quinn hade bestämt oss för att gå ut och festa" började jag, och fick upp hela händelsen i huvudet igen, men bestämde mig för att fortsätta berätta.
-"osmart som jag var, så hällde jag i mig för mycket alkohol, och blev så full så att jag knappast kunde stå. Eftersom allt. Bara blev suddigare och suddigare, så bestämde jag mig för att gå ut för att få lite frisk luft. Jag hade satt mig på en parkbänk lite längre bort från klubben.
Och precis när jag höll på att somna så hörde jag några killar stå och prata. Jag föll till marken, och allt blev svart. Jag vaknade senare upp hemma hos Emily. som berättat va som hänt...." sa jag och kände fler och fler tårar rann nerför mina kinder. Och en tårögd Liam kramade om mig hårt, och han sa flera gånger att han var ledsen. Sen mumlade han något jag inte riktigt hörde.
Jag torkade snabbt bort tårarna. Sen gick vi in till dem andra och sa till att vi skulle hem. Klockan var halv 2, och några av oss hade redan fått i sig för mycket dricka.
Niall och Harry var nog dem två som hade druckit mest.
Liam gav mig en ledsam min i taxin, och jag log lite smått åt honom. Jag ville inte riktigt tänka på det mer, utan bara lägga det bakom mig.
Det var inte så jobbigt att berätta för Liam, men jag skulle nog aldrig kunna berätta det för resten av "gänget", och absolut inte för Niall.
När vi kommit hem, så hjälpte Liam killarna till sina rum.
Sen la sig Liam vid mig och Emily i soffan.
Man kunde verkligen se på Liam att han gillade henne. Men Emily höll som vanligt sina känslor inne, så det var lite svårare att märka vad hon tyckte.
Jag höll precis på att somna, när jag hörde hur någon kom in i vardagsrummet, och jag såg en skugga stå framför mig.
-Niall? Frågade jag tyst, och satte mig upp. Liam och Emily hade somnat sedan länge.
Han svarade inte, så jag ställde mig upp, framför honom, och såg att det var Niall, och jag hörde att han grät.
-förlåt Sophie... Viskade han, och jag drog med mig honom ut till köket för att inte väcka dem andra.
-varför är du ledsen? Frågade jag lite förvirrat. Jag visste inte riktigt hur full han var.
-jag kysste en annan tjej! Sa han och suckade.
-Du gjorde vadå?! Frågade jag surt, men försökte behålla lugnet.
-men det betydde inget, jag lovar! Sa han, och han verkade verkligen mena det. Han ångrar sig säkert, men han var riktigt full igår.
Jag kramade om honom, och jag förlät honom. Jag följde med honom in till hans sovrum, och la mig bredvid honom.
När han somnat så gick jag tillbaka till vardagsrummet och la mig.
Antingen så hade han kysst en annan tjej, eller så var han fortfarande full och gick i sömnen?!


Jag vaknade dagen efter av att någon viskade något i mitt öra.
Jag kollade långsamt upp, och såg Harry stå där och le, så jag blundade och somnade om. Imorgon fyllde Louis år, och då skulle alla hem till sina familjer.
Jag vaknade igen, och kollade på medans killarna sprang omkring och packade. Emily hade gått in till Harry för att hjälpa honom med packningen, så jag bestämde mig för att gå till Niall. Han gick fram till mig och kramade om mig.
-varför vaknade jag upp själv imorse? Frågade han och försökte på sig en ledsen blick.
-kommer du ihåg något från inatt? Frågade jag försiktigt, och han kollade ner i marken och nickade på huvudet.
Och jag tror han fick svar på sin fråga.
Vi gick ut till dem andra som satt i vardagsrummet, och skulle precis börja köra "truth or dare"
Dem hade antagligen tagit paus från sitt packande.
-är ni med? Frågade Emily och log frågande mot oss. Niall nickade och satte sig ned bredvid Zayn. Och jag skakade på huvudet. Liam gav mig en blick, kollade mot köket. Så vi gick in till köket. Jag kunde höra dem i vardagsrummet skratta, åt något som Harry just sagt eller gjort.
-jag ville bara prata om igår! sa Liam, och jag kollade frågande på honom.

*Nialls perspektiv*

Jag hade sagt till killarna och Emily att jag skulle hämta något att dricka, men också för att jag var nyfiken på vad Liam och Sophie pratade om. Dem har umgåtts så mycket på sistone, och efter igår kändes det som om något var fel.
Hon och Liam hade gått ut från festen, och när dem kom tillbaka så hade hon Liams kavaj på sig, och Liam hade armen runt henne. Och igår när jag sagt att jag råkat kysst en annan tjej, så verkade hon knappast bry sig, som om det var okej.
Jag stod bakom hörnet vid köket och lyssnade noga på det dem sa.
-jag ville bara prata om igår! Sa Liam, och jag höjde ena ögonbrynet. Om Liam och Sophie verkligen gjorde såhär mot mig, så vet jag inte vart jag skulle ta vägen.
-Du får lova att inte berätta det för någon. Speciellt inte Niall! Sa Sophie, och jag slutade andas för ett tag.
Jag ställde mig vid dörröppningen, och såg dem stå och krama varandra.
Liam såg mig, och dem drog sig snabbt ur varandras grepp.
-Det är inte som det ser ut, Niall! Sa han, och Sophie kollade lite surt på mig.
-varför tjuvlyssnar du på oss, Niall? Frågade hon, och jag höjde ena ögonbrynet.
-Antagligen för att jag ville veta ifall ni höll på?! Sa jag och hon började skratta lite smått.
-Niall, du var den som kysste en annan tjej! Sa hon surt, och Liam kollade chockat på mig.
-kysste du en annan? Frågade han och jag hörde att dem andra i vardagsrummet nu också tystnat.
-Du är ju den som försöker ta min tjej! Sa jag surt, och jag kunde se hur sur Liam var. Vilket skrämde mig lite, eftersom jag inte sett honom så sur förut.

*Sophies perspektiv*

-Om du visste att Sophie har blivit våldtagen, så skulle du nog inte...började Liam, men tystnade när han insåg vad han nyss sagt.
Jag kollade snabbt på Niall som stod chockat och kollade på mig. Jag sprang förbi honom, och såg även att dem andra stod några meter bakom Niall.
Jag fortsatte vidare ut, med skorna i handen. Och sprang till stället där jag kunde vara för mig själv.

Jag satte mig på samma plats, där jag hittat Niall förut. Jag bara satt där och kollade ner på mina händer. Jag trodde jag skulle sitta här och gråta, men jag fick inte fram en enda tår. Det ända jag ville, var att Niall skulle komma och hålla om mig eller något. Även fast jag va riktigt sur på dem just nu...

Förra kapitlet -

Efter frukosten så bestämde jag mig för att packa inför Irland resan. Så jag hämtade min resväska och la den på sängen. Sen gick jag in i min walk in closet, och började välja kläder jag ville ha med mig. När jag stod vid sängen och vek kläderna, så märkte jag att Emily kom in. Och hon hade ert stort leende på läpparna.
-Vad har hänt? Frågade jag, och hon log ännu större. Hade det hänt något i vardagsrummet medans jag varit här inne....

*Sophies perspektiv*

-Mamma lät mig åka till New York med er! Sa hon och mina ögon blev större
-Serriöst?! Nästan skrek jag, och vi båda gjorde några glädjeskutt.
Men vi slutade genast när vi märkte att killarna stod i dörren, och kollade undrande på oss.

*Liams perspektiv*

Vi alla gick fort in till Sophies rum. Men märkte att det mer var glädje skrik vi hört.
-Vad har hänt? Frågade jag och fick syn på resväskan som låg på sängen. Först blev jag lite orolig, men kom på att Sophie skulle hänga med Niall till Irland.
-Emily ska hänga med till New York! Sa hon glatt, och Emily skrattade lite åt det.
Vi alla blev glada över att hon kunde följa med, men jag tror nog jag blev gladast.
-Ni är så knäppa.. Sa Harry, efter deras lilla dans tjejerna gjort. Sen gick vi tillbaka till vardagsrummet, medan
Niall och Sarah stannade kvar.
Emily satte sig bredvid mig i soffan, och jag blev glad, men ändå nervös.

*Sophies perspektiv*

Jag gick in i min walk in closet och fortsatte leta kläder som jag kunde ta med mig, och såg att Niall kollade runt lite bland kläderna.
-Har du kul eller? Frågade jag lite ironiskt, och skrattade. Han svarade inte, utan kollade bara på mig och log stort.
-Så, vad ska du ha på dig ikväll? Frågade han, och Kramade om mig bakifrån.
-Ingen aning faktist... Sa jag och kollade bort till stället jag hade mina klänningar.
-Kanske den här...? Frågade jag och tog upp en svart ganska lång klänning, och höll den framför mig i spegeln.
-eller den här.... Sa jag och höll fram en kortare, spets klänning. Jag bestämde mig för den kortare klänningen, och vi gick ut till vardagsrummet där dem andra satt.
-Vad har vi missat? Frågade Niall dem, eftersom dem alla log stort mot oss när vi kom.
-Inget... Sa Zayn, och dem log hemlighetsfullt.
-Vi måste iallafall åka hem och fixa oss! Sa Liam och ställde sig upp.
Efter att killarna gått, så vände jag mig snabbt mot Emily
-Vad pratade ni om igentligen?
-inget... Sa hon snabbt, och jag gav upp. Jag tog med mig klänningen och lite smink med hem till Emily, där vi skulle fixa oss. Två timmar senare var vi klara, och jag kollade på Emilys klänning, som var flera centimeter kortare än min. Jag som tyckte att min var kort.
Killarna ringde på dörren, och Emily var snabb med att öppna.

*Emilys perspektiv*

Jag öppnade och möttes av några chockade blickar från dem.
Niall flög på Sophie på direkten. Dem var sjukt gulliga tillsammans.

Vi satte oss i bilen och en kvart senare var vi framme vid festen.
Eftersom Justin typ var den ända vi kände där, så var det mest han vi umgicks med.
Vi alla gick och satte oss i några soffor, en bit ifrån där musiken spelades som högst. Niall och Sophie gick iväg för att dansa, och vi andra satt kvar.
Först trodde jag att det skulle bli en ganska pinsam tystnad mellan oss, men pratet rullade på riktigt bra.
Tills Justin kom med en riktigt dum och onödig fråga. Fast ioförsig var han lite full.
-Tror ni att det är serriöst mellan Soph och Niall? Frågade han, och jag suckade högt. Jag visste precis hur han fortfarande kände för Sophie, och att han verkligen ville ha henne tillbaka.
-Ja, det är det! Sa Liam, och lät faktist lite sur.
-Justin, låt henne vara! Sa jag surt
-Inse bara att hon och Niall är tillsammans... Sa Louis. Och jag såg Niall och Sophie vara påväg tillbaka till oss.
-Vi får väll se...mumlade han tyst och ställde sig om.
-Sophie, får jag prata lite med dig? Frågade han, och Sophie nickade på huvudet. Det sista jag ville var att dem skulle vara ensamma.
När dem skulle gå iväg, så tog han armen runt henne, som sedan gled ner en bit till rumpan. Som Sophie fort tog bort.
Niall verkade iallafall inte lika glad.

*Nialls perspektiv*

Jag såg hur Justins hans långsamt sjönk, och jag ställde mig hastigt upp från soffan och ilskan kokade inom mig.
Jag tänkte precis gå dit och slå till honom eller nåt. Men Louis och Liam var snabba, och stoppade mig.
-Han är inte värd det... Sa Liam och jag märkte att ingen av dem var speciellt glada. Vad hade igentligen hänt medan jag och Sophie var och dansade?
10 minuter senare kom dem tillbaka och Sophie hade ett stort leende på läpparna. Hon var tydligen den ända som inte visste vad som pågick.

Vet att det gått riktigt lång tid sen förra gången jag skrev.

Men jag har haft fullt upp med att skriva på min andra, och så har jag inte haft några bra idéer om vad som ska hända...

Men här har ni iallafall ett ganska långt kapitel... Okej, ganska kort... Men jag ska försöka göra dem längre! :)

Förra kapitlet -

-Hänger du med till New York under nyår då? Frågade Harry henne, och hon skakade lite snabbt på huvudet.
-Jag får inte, eftersom vi typ ska bort...
-Men övertala dina föräldrar, för du måste med! Sa Sophie, och dem började diskutera lite smått. Dem verkade redan ha pratat en hel del om resan...
Jag hoppades iallafall på att hon skulle med...

*Nialls perspektiv*

Klockan började närma sig 1, och vi började fixa med sovplatser för alla. Det fanns egentligen rum för alla, men ingen hade någon lust att sova själva i hennes hus, och att det var roligare att sova tillsammans på golvet i vardagsrummet. Louis, Emily och Liam sov på soffan, och resten av oss låg på madrasser på golvet.
-Soph, kan jag låna något att sova i? Frågade Emily Sophie, och dem gick in till Sophies rum. Vi killar började byta om, och några minuter senare kom tjejerna tillbaka. Sophie la sig brevid mig, och vi möttes i en underbar kyss. Och jag märkte att dem andra blev tysta.
-Ni är riktigt gulliga tillsammans! Hörde jag Emily säga, och jag vände mig om och log som tack åt henne.
Sophie blev lite generad, och jag drog henne närmare mig. Jag somnade efter en stund.

*Emilys perspektiv*

Jag vaknade dagen efter runt 10, och märkte att jag var den ändå vakna. Jag smög ut till köket, och satte mig vid matbordet med ett glas juice.
Några minuter senare hörde jag röster ifrån vardagsrummet, och dem var verkligen inte lika tysta som jag varit.
Zayn,Liam och Louis kom ut till köket i endast kalsonger. Jag ansträngde mig för att kolla dem i ögonen och inte vid deras magar. Det var inte varje dag man fick se 3 snygga killar halvnakna framför en. Dem alla log, och sa godmorgon i kör. Jag fick fram ett godmorgon, och dem satte sig på stolarna framför och bredvid mig.
Efter ett tag kom Harry också in i köket, och precis när han skulle öppna kylskåpet så stoppade jag honom.
-Det är tomt! Sa jag, och han kollade frågande på mig, och öppnade kylskåpet ändå för säkerhets skull.
-Vem hänger med och handlar? Frågade Louis, och gick in till vardagsrmet igen. Han kom tillbaka med kläderna på.
-Jag kan hänga med! Sa Liam och ställde sig också upp.
-Jag med! Sa jag, och vi alla gick och gjorde oss i ordning. Jag satte på mig gårdagens kläder, och sminkade mig lite lätt med mascaran jag alltid hade i jackfickan.
-Ska vi gå? Frågade jag, och Liam nickade. Vi väntade på att Louis skulle krångla på sin sko. Och sen så började vi gå mot affären, som inte låg mer än några minuter bort.
Vi han knappast gå mer än 50 meter innan en papparazzi kom och tog kort.
-Det hör var nog ingen bra idé! Sa jag och tog på mig luvan. Liam och Louis gjorde detsammma.
-Jag oroar mig inte. Det är dig Emily, som det kommer skrivas om! Sa Louis och log stort mot mig. Jag visste att det skulle börjas skrivas kärleksrykten. Men jag var rätt van vis sånt, eftersom jag vara nära vän med Justin.

*Sophies perspektiv*

Jag försökte väcka Niall, genom pussar. Jag verkade lyckas eftersom han fick ett leende på läpparna, och han öppnade långsamt ögonen.
Zayn sov i soffan, och Harry kollade på TV.
-Vart är dem andra? Frågade Niall och satte sig upp.
-Dem är och handlar frukost! sa Harry och zappade mellan kanalerna på TVn. Jag hade helt glömt bort att jag inte haft någon mat hemma, igår när jag bjöd över dem hit.
Jag gick på toa, och när jag kom tillbaka, la jag mig på Niall. Och vi började kyssas lite smått.
-Hey, jag försöker kolla på TV här! Sa Harry och gav oss en lite sur blick.
-om du hade haft en tjej skulle du också kunna göra såhär... Sa niall och kysste mig. Killarna höll alltid på att reta Harry, och ibland var det faktist kul när han blev lite smått irriterad på dem.
-Men jag har ingen tjej... sa han och vägrade släppa blicken från TVn.
-Jag kan ju alltid bjuda över någon tjej hit om du vill? Sa jag till honom
-Väldigt kul... Sa han och höjde ljudet på TVn.
Jag rullade ner från Niall, och han kollade frågandes på mig.
-Harry. Sa jag ganska tyst och Niall nickade förstående.
-Jag hörde det där! Sa sn, och stängde av TVn.
-varför är du så sur? Frågade Niall, och jag satte mig upp.
-För att... Sa han lika surt som förut, och Zayn vaknade.
-Vas happenin?! Sa han glatt, och varken jag eller Niall kunde hålla oss för skratt.
-Jag hoppas du hinner bli glad tills ikväll. Sa jag, och Zayn satte sig upp.
-Förlåt, jag är bara hungrig och... Började han, innan Zayn avbröt honom.
-Och singel... Sa Zayn, och Harry kastade en kudde på honom.
Niall började också klaga på att han var hungrig. Och jag började också känna hur hungern steg inom mig.
Som tur var så kom dem med maten några minuter senare, och vi alls hjälpte till att lags maten. Vilket blev en hel del mat.
Efter frukosten så bestämde jag mig för att packa inför Irland resan. Så jag hämtade min resväska och la den på sängen. Sen gick jag in i min walk in closet, och började välja kläder jag ville ha med mig. När jag stod vid sängen och vek kläderna, så märkte jag att Emily kom in. Och hon hade ert stort leende på läpparna.
-Vad har hänt? Frågade jag, och hon log ännu större. Hade det hänt något i vardagsrummet medans jag varit här inne....

Förra kapitlet - När vi kom hem, så kom killarna springandes mot oss och kramade om oss. Dem kramade mig för att jag var tillbaka, Sophie för att hon hittade mig. Och oss både ännu en gång för att vi blivit sams.
-Niall jag måste hem. Sa hon efter en stund, och jag nickade som svar. Igentligen ville jag inte lämna henne, men jag kunde inte tvinga henne stanna.
-Jag älskar dig Sophie! Viskade jag i hennes öra, och kysste henne.
-jag älskar dig också! Sa hon och log. Vi sa hejdå till varandra,
Jag längtade verkligen tills vi skulle hem till mig och fira jul.

*Sophies perspektiv*

Under intervjun frågade dem en massa om min nya film, och dramat som vart runt den, den senaste tiden. Dem pratade också lite om killarna, men jag svarade oftast att jag inte kunde svara på sånna slags frågor. Mitt privatliv är faktist privat, + att jag inte riktigt viste vad jag fick säga om killarna.
Jag skulle precis svara på en fråga ena tjejen frågat, när jag såg att killarna kom. Jag kollade chockat på, när dem ställde sig bredvid Dana vid högtalaren. För att kunna höra intervjun bättre.
-Kan du ställa frågan igen? Frågade jag, efter att helt glömt bort allt, efter killarnas entré. Efter att hon ställt frågan igen, så kunde jag svara på den, även fast jag blev lite distraherad av allt som hände utanför rummet jag var i.
Efter några minuter var intervjuen slut, och jag kunde slappna av. Jag var inget direkt stort fan av intervjuer, eftersom man alltid behövde vara beredd på alla slags möjliga frågor.
Jag gick försiktigt ut från rummet, och möttes av 5 glada killar.
-Vad gör ni här? Frågade jag, och kollade lite diskret på Dana, om hon visste något. Men hon ryckte bara på axlarna.
-Vi saknade dig! Sa Harry, med en liten tillgjord röst, och jag kunde inte låta bli att skratta till lite.
Dana skjutsade hem killarna, och vi pratade lite om New York resan i bilen.
- jag kanske tar med 2 vänner, om det är okej? Frågade jag, och allas blickar vändes mot mig, vilket jag inte helt varit beredd på.
-såklart, vilka? Frågade Louis, och min blick hamnade på Niall. Jag visste att han, och säkert dem andra, trodde att jag skulle ta med två killar. Så jag log mot Niall och svarade.
-Bara två tjej kompisar... Sa jag. Niall verkade bli lite glad över svaret, men Harry sken upp i ett stort leende.
-Är dem snygga? Frågade han, och dem andra skrattade lite smått. Jag svarade inte änns på hans fråga, utan gjorde bara som dem andra och skrattade.
Quinn och Emily. Tjejerna jag hade tänkt ta med. Var mina närmaste tjej kompisar. Jag hade oftast enklare att prata med killar, efter vi tjejer är som vi är. Men Quinn och Emily hade jag alltid kunnat litar på.
När vi var framme, så sa jag hejdå till killarna, och pussade Niall lite snabbt på läpparna. Det var inte speciellt bekvämt att pussa Niall eller så, när Dana satt en halv meter ifrån en.
Efter att jag kommit hem, så kände jag direkt hur rädslan steg inom mig. Det var inte speciellt kul att vara helt själv i ett stort hus, på kvällen. Skulle jag kanske ringa Emily eller killarna? Jag skippade att göra något av det, och satte istället igång TVn. Såklart gick det inga bra program.
Någon kvart senare fick jag ett sms från Niall, som undrade om dem kunde komma över. Dem var tydligen lika uttråkade som mig.
Jag skrev tillbaka och sa att dem såklart kunde komma.
Några minuter senare skrev han att dem var påväg, och började städa lite smått.
Jag ringde mamma under tiden, och hon sa att hon skulle bort med sin nya kille under veckan. Det kändes lite konstigt att mamma lämnade både mig och Simon under julen. Men ioförsig så skulle både han och jag också bort.
När killarna kom innanför dörren. Så gick jag glatt mot dem. Och kramade om dem alla lite snabbt innan dem försvann in till vardagsrummet. Niall stannade med mig i hallen, och han gav mig en kyss, som var betydligt mycket bättre än den innan idag. Lite skillnad på en "hejdå kyss" och... En kyss faktist.
Efter en stund tv tittande så kom jag på värsta idén, och kollade på Liam. Som kollade frågandes tillbaka. Jag tog upp mobilen, och smsade snabbt Emily och bad henne komma över. Jag nämnde inte killarna, eftersom hon säkert inte skulle kommit då. Hon var inte riktigt blyg av sig, "förutom när det gäller snygga killar"- som hon alltid sa.
Eftersom hon bara bodde tvärs över gatan, så tog det bara några minuter för henne att komma.
Alla hoppade till lite när det plingade på dörren, och jag ställde mig snabbt upp.
-Vem är det? Frågade Zayn
-Emily såklart! Sa jag glatt, och log mot Liam, som inte direkt fattade vinkeln med leendet...

Men här är iallafall kapitel 18, Så kommentera gärna vad ni tyckte om det, och den nya personen Emily, som kommer vara med ganska mycket framöver :)

Kan det inte handla lite om Harry?
SNÄLLA MER HARRY STYLEEEEEESSS! 
Han är så j*ävla DÖ SNYGG!! :D
Jätte bra novell annars förresten! :)