~Kapitel 25~

Niall´s perspektiv

Jag kom ut från toan och gick sedan till köket för att fråga Lily en sak. Men hon var inte där. Så jag gick ut till vardagsrummet och frågade killarna. Men killarna kollade konstigt på mig när jag frågade vart Lily var. Dem sa att hon var i mitt rum. Först fattade jag inte varför hon inte var  i köket med Becca. Men sen kom jag på att hon kanske ville prata.

Så jag gick med snabba och glada steg till mitt rum. Men stannade chockat i dörren.

Hon satt i sängen och kysste Harry.

"VAFAN lily?!" Skrek jag till henne när hon såg mig.

Sen så började jag springa bort mot balkongen. Jag hörde henne skrika mitt namn efter mig, men jag brydde mig inte. Min flickvän och min bästa kompis, hur kunde dem göra såhär mot mig?

När jag sprang förbi dem andra, såg jag deras förvirrade miner. Sen så slog jag igen balkongsdörren efter mig.

Liam kom ut till mig efter ett tag och ville prata om det. Men även fast han var min närmaste vän. Så skrek jag ändå till han att att dra. Och efter det så kom ingen annan ut.

Lily´s persektiv

När jag såg Niall i dörren så kände jag att tårarna började rinna nerför mina kinder.

• Harry!! Visste du om det här? Skrek jag till han och började slå honom. Alla mina känslor tog jag ut över Harry, även fast jag inte visste om han gjort något. Harry vaknade efter några slag och kollade konstigt på mig. Mina slag var ju trots allt inte hårdare än ett barns.
• Lily varför gråter du? Vad hände? Frågade han mig
• Harry vi kysstes...Förlåt! Sa jag och sprang ut till Becca i köket.
• Becca v måste hem.. Sa jag till henne och drog med henne ut.

Becca frågade mig hemma flera gånger vad som hänt. Men jag ville inte prata med någon.I flera timmar låg jag i min säng och grät. Hade killarna försökt förstöra för oss? Eller var allt bara ett stort missförstånd?

Becca hade precis åkt med Harry på en dejt. Och nu var det bara jag hemma, Mamma var hos någon kille hon träffat, Och Veronica var nästan aldrig hemma.

Nu var det nästan jag som var avundsjuk på Becca eftersom hon hade en kille men inte jag. Jag bara förstörde mina förhållanden. Skulle Niall någonsin förlåta mig?

Jag bestämde mig för att försöka ringa Niall. Men precis när jag skulle slå in numret så ringde Liam mig.

• Hej. Sa jag och hörde hur ovanligt min röst lät.
• Lily du måste komma tillbaka nu! Niall sitter ute på ballkongen och gråter. Han kommer frysa ihjäl där ute! Sa han allarligt. Och jag kände en enorm skuld.
• Han kommer säkert in snart. Smartare än så är han. Han kommer in när det blir för kallt. Sa jag surt och la på.

10 minuter senare hörde jag att jag fick ett sms, det var från Louis den här gången. Och han skrev:

"Är du verkligen redo att ta den chansen? Det är en förkrossad Niall vi pratar om"

Åh jag behöver verkligen prata med Niall. Jag tog snabbt på mig ett par mjukisbyxor och ett linne. Eftersom det säkert skulle bli en massa timmar därute i regnet. Och då skulle jag också minsann utsättas för samma sak som han. Jag undrade verkligen hur han mådde? Han hade ju inte ätit på hela dagen eller något. Och han hade suttit där ute i kylan och regnet i över 5timmar.

Jag sprang in i Niall´s lägenhet utan att änns bry mig om att knacka eller något. och när jag var påväg ut till Niall så stoppade Zayn mig. Och jag berättade vad som hade hänt. Sen så gick jag ut till balkongen där Niall satt och jag tog med mig ett paraply och en filt ifallatt.

När jag kom ut på balkongen så såg jag att Niall hade gråtit och att han var helt genomblöt. Och när han såg mig så började han gråta igen. Och jag kunde inte heller hålla gråten inne.

Vi satt där i säkert en halvtimme utan att någon sa något.

• Ta av dig tröjan och ta filten runt dig istället! Sa jag till han så vänligt jag kunde, och tog paraplyet över honom. Men han reagerade inte. Han kollade bara åt ett annat håll. Men efter ett tag så gjorde han som jag sa åt han och tog filten.
• "tack" Sa jag tyst.
• Vad gör du här ute igentligen? Du kommer bli sjuk! Sa han surt och frånvarande.
• Inte mer sjuk än du kommer bli. Började jag. Oc fortsatte sedan...
• Jag sitter här ute eftersom det hänt ett missförstånd mellan mig och in kille. Jag la mig brevid en kille som jag trodde var min pojkvän och gav honom sedan en kyss. Sen å kom min pojkvän och missförstod hela situationen.
• Och vad gör killen nu då? Han verkar vara en riktig idiot. Sa Niall som nu hade slutat gråta och var mer inne i samtalet.
• Han är säkert glad att få slippa mig. Och han var ingen idiot. Han var perfekt, även fast han själv inte tyckte det. Jag älskar allt med honom. Hans kropp, hans ögon som gjorde mig knäsvag och han var den personen som gjorde min dag. sa jag och log av tanken av allt som hänt oss. Men efter det sa vi inget mer till varandra på några minuter.
• Är du fortfarande sur på mig? Frågade jag och kollade på han. Som fortfarande inte kollat på mig en ända gång.
• Nej... Sa han kort
• Jag var aldrig sur på dig. Fortsatte han.
• Men vad var du då? Sa jag frågande.
• Sårad. Sa han och jag kände hur mina tårar ännu en gång kom. Sen kollade jag på han och frågade.
• Tror du han någonsin kommer förlåta mig? Efter allt som hänt idag? Frågade jag honom. Först så svarade han inte, men sen så kollade han på mig och log.
• Lily jag kommer aldrig sluta älska dig! Sa han och jag kände tårarna komma igen. Gud var känslig jag är. Vi kramade varandra och sedan sa jag till honom att jag älskade honom. Sen så gav han mig en kyss på huvudet. Vi stod säkert där i flera minuter och bara kramades. Men det var det som behövdes. För att lappa ihop dem sista bitarna.
• Redo att komma in i värmen? Frågade jag honom. medans vi fortfarande kramade om varandra. Han svarade inte, utan drog bara med mig in.

Vet att dem blir sams ganska fort.. men vad ska jag säga?

Äkta kärlek?

kanske blir dom sams fort, men lixom det fanns ju ingen andledning till att niall borde vara arg på henne, eftersom hon inte visste att det var harry :)

mer romantik! med niall ;)



jätte bra noveller btw!

Omg jag bokstavlig grät när jag läste den här kapitel

Jätte bra! <3

Jättebra! :)x



Har själv börjat skriva på en 1d-novell, har inte hunnit skriva så mkt men skulle vara kul om du checkade in min blogg och lämnade en kommentar vad du tyckte om den, än så länge :)

Är nog lika känslig som Lily... Grät massor!

sv; Tack! Din är jättebra den också :)x